Och så har vi kommit till en punkt när du bara vill att jag ska försvinna. DU. Och jag vet att jag har skapat den här situationen alldeles ensam, och jag vet hela tiden att jag måste sluta för att du inte ska lämna mig som min närmaste vän. Det var likadant när det fortfarande var vi, jag visste att jag var tvungen att sluta men gjorde det aldrig. Något är alldeles förfärligt skrämmande vrickat inom mig.

Drog hem till en pojk som bor i lägenheterna intill ikväll. Vi gick i samma klass i högstadiet och hade inte träffats på evigheter. Vi spelade mest spel, åt kladdkaka och kollade på OS, men det var trevligt som omväxling mot allt hulkande och knytnävar på bar hud.